Mål- och styrdokument

Härnösands folkhögskola styrs av måldokument på tre nivåer:
• Folkhögskolans måldokument, framarbetat på skolan och antaget av skolans styrelse
• Huvudmannarörelsens styrdokument, antaget av Equmeniakyrkans och Equmenias styrelser
• Folkbildningsförordningen, antagen av riksdagen

 

Vision och mål för Härnösands folkhögskola

Antaget av styrelsen 2015-05-28

Vision

I vår huvudmans, Equmeniakyrkan och Equmenia, styrdokument står bland annat att folkhögskolorna ska gestalta en gemenskap där människor oavsett ålder, funktionalitet, sexuell läggning eller bakgrund kan mötas. Att vi, Härnösands folkhögskola, ska vara med och verka för en bättre och försonad värld blir därmed en vision som tydligt visar vår färdriktning.

Uppdrag

Härnösands folkhögskola tolkar det i sitt uppdrag:
Härnösands folkhögskola ska ge människor förutsättningar att växa och göra skillnad för sig själva och sina sammanhang.

Utvecklingsmål

De sammanhang folkhögskolan verkar i är i ständig förändring. Därför behöver skolan kontinuerligt ompröva sin verksamhet utifrån uppdraget och de nuvarande och kommande förutsättningar som berör uppdraget.

Styrelse, ledning och personal bedömer att de värden och ambitioner som idag präglar folkhögskolan är mycket goda, och att verksamheten bär frukt som väl motsvarar dem. Samtidigt menar vi att de nuvarande kvaliteterna har potential att åstadkomma ännu bättre resultat. Den potentialen vill vi ta vara på genom ett medvetet och tydligt utvecklingsarbete.

Målet för de kommande årens utvecklingsarbete är:
Härnösands folkhögskola har förnyade och dynamiska former för liv och arbete, som ger skolans grundvärderingar och uppdrag bästa möjliga genomslag för individer, grupper och samhälle, som i varje tid är aktuella.

Strategiska mål

Utvecklingsarbetet ska ske inom tre områden, som styrs av var sitt strategiskt mål:

Offensiv utvecklingsledning
Skolans verksamhet och utbud leds genom proaktivt utvecklings-arbete med medvetna visionsstyrda val och utbudskombinationer.
Stark pedagogisk utveckling
Alla skolans aktörer medverkar i en offensiv och systematisk utveckling av folkhögskolans pedagogik. 
Mer än en skola
Deltagare och personal har, och utvecklar ständigt, en gemensam positiv atmosfär och miljö där alla vågar både snubbla och växa.

 

Huvudmannens styrdokument

Equmeniakyrkan och Equmenia har antagit ett styrdokument för sina fem folkhögskolor. Av detta kan man utläsa att skolorna är en viktig del av kyrkans samhällsansvar. Så här skriver man bland annat:

”Utifrån kristen tro vill Equmeniakyrkan och Equmenia med sina folkhögskolor utgöra miljö för bildning, utbildning och personlig utveckling samt motivera till engagemang globalt och lokalt i såväl yrkesliv som ideellt arbete. Folkhögskolorna ska också bidra till att ledare och medarbetare inom Equmeniakyrkan och Equmenia erbjuds möjlighet till lärande, utbildning och fortbildning. De ska utgöra miljöer för bearbetning av existentiella frågor, formande av tro, intellektuell bearbetning och kulturell utveckling i grundläggande frågor för Equmeniakyrkan och Equmenia. Folkhögskolorna är en viktig del av kyrkans diakonala uppdrag.”

 

Folkbildningsförordningen

Folkhögskolans undervisning är kostnadsfri tack vare ekonomiskt stöd från stat (samt landsting och kommun). Staten föreskriver dock inte vilka kurser som ska ges eller vilket innehåll de ska ha. Vi kan forma och utveckla verksamheten och anpassa innehåll och arbetsformer till kursdeltagarnas förkunskaper, intressen och behov. Enda kravet är att det ska finnas en allmän kurs. Kvaliteten i verksamheten redovisas regelbundet och granskas nationellt.

Staten anger syften för hur statsbidraget ska användas men folkbildningens aktörer själva bestämmer hur dessa syften ska uppnås och hur statsbidraget ska fördelas.

I förordning om statsbidrag till folkbildningen (2015:218) förklaras statens syfte med bidraget till folkbildningen (1 §).

”Syftet med statens stöd till folkbildningen är att
1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin,
2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen,
3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och
4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.”

I Folkbildningsförordningen nämns också de studerande:

”Studerandeorganisationer inom folkhögskolan bevakar de studerandes intressen” (2 §)
”En folkhögskola ska ha en studeranderättslig organisation som tar till vara de studerandes intressen” (11 §)

Uppdaterad: 2016-12-13
Till sidans topp